Pågående projekt | Publicerad: 10 november, 2016

Hagastaden får avancerade fasader

Nere på gatan tar nyfikna människor en paus i morgonpromenaden till jobbet, kisar och pekar upp mot byggnaden. Många är nyfikna på nya Hagastaden, en hypermodern stadsdel som växer fram mellan Karolinska Sjukhuset och Solna.

Stark estetik och en bångstyrig fasad. Utformningen av projektet Haga Nova har krävt att Strängbetong varit på tårna och levererat helt unika lösningar – från produktion till montage.

Jan Nilsson på Strängbetong pratar i komradion.
Jan Nilsson på Strängbetong pratar i komradion.

”12,4 ton!” Komradion sprakar till och teamet uppe i Haga Novas sydvästra torn gör sig redo. Ett av dagens största byggelement är på väg upp. På marken går kopplare Jan Nilsson igenom allt en extra gång innan han ger klartecken för lyft. Ett par minuter senare dyker det enorma fasadpartiet upp i höjd med oss samtidigt som en blek höstsol kikar fram bakom molnen. Det är ett majestätiskt ögonblick.

Byggelementen som utgör Haga Novas fasad väger mellan åtta och tio ton, innerväggarna uppåt 14 ton. Monteringen av de väldiga elementen är ett precisionsarbete. Något som knappast gör det enklare är att fasadpartierna lutar en smula när de lyfts upp. Det har att göra med att fasadens tyngdpunkt förskjuts på grund av fönstrens placering. Einar Mattsson, som är beställare, ville att fönstren skulle ligga djupt in mot lägenheterna, för att ytterligare förstärka intrycket av en fasad som ömsom sticker ut, ömsom dyker in. Med en sådan geometri är det svårt att balansera lyften, vilket gör monteringsarbetet extra krävande för teamen uppe i tornen, men även för kranförare och kopplare som deltar i precisionsarbetet.

Morgon över Hagastaden och Haga Nova
Morgon över Hagastaden och Haga Nova.

När det kolossala fasadelementet sakta, sakta glider förbi oss här sju våningar upp – likt något utomjordiskt – verkar luften tätna och ljudet från staden dämpas. Centimeter för centimeter, millimeter för millimeter närmar den sig. Slutligen landar vår farkost mjukt på sin plats och säkras direkt upp med stålstag.

– Monteringsarbetet försvåras av element som lutar när de hänger, så i början var det en rejäl utmaning. Men nu går arbetet smidigt. Man måste hålla emot ordentligt för att fasaderna ska glida ner, rätas upp och hamna på rätt plats, säger Lina Söderkvist, Strängbetongs platschef.

Ett av fasadelementen kommer på plats på kvarteret Cellen.
Ett av fasadelementen kommer på plats på Haga Nova.

Nere på gatan tar nyfikna människor en paus i morgonpromenaden till jobbet, kisar och pekar upp mot byggnaden. Lina Söderkvist berättar att det varit så i några veckor nu. Folk betraktar fasaden och balkongerna, försöker föreställa sig den färdiga byggnaden. Många är nyfikna på nya Hagastaden, en hypermodern stadsdel som växer fram mellan Karolinska Sjukhuset och Solna. Här byggs nya bostäder, butiker, arbetsplatser, parkområden och en tunnelbanestation på Stockholms nya gula linje. När området står klart är det Stockholms tätast bebyggda stadsdel. Det som tidigare var ett slags ingenmansland, präglad av känslan att ständigt befinna sig på en parkeringsplats eller baksidan av en mataffär, blir nu ett område i absolut framkant. Både vad gäller levnadsstandard och innovativ arkitektur.

Medan Hagastadens övriga projekt fortfarande ligger i startgroparna skjuter Haga Nova upp en våning i veckan. Projektet, vars beställare är Einar Mattsson, består av två separata hus med sammanlagt 276 bostadsrätter. Varje hus har två torn i var ände. Högst upp i dem kommer det att byggas terrasser, precis som på taken till de stadsradhus mellan tornen. Arkitekter är Vera Arkitekter.

Redan nu ser man att det är något stort på gång. Det kraftigt vertikala uttrycket med hårt blästrad fasad för tankarna till amerikansk storstadsarkitektur runt förra sekelskiftet. Som en gammal kåk i Chicago eller en bortglömd skiss av Frank Lloyd Wright. Men Haga Nova är även en blinkning till Vasastans gamla stenbyggnader bara ett stenkast bort. Balansgången mellan estetik och funktion var en utmaning helt i Strängbetongs smak.

– Det är estetiskt väldigt avancerade fasader och av våra fabriker är det bara Herrljunga som gjort liknande projekt förut. För att bibehålla arkitekternas formspråk och samtidigt hålla funktionaliteten på en hög nivå, har vi behövt skapa helt unika lösningar, säger Andreas Habbe, konstruktör på Strängbetong.

Strängbetong har i flera projekt den senaste tiden skapat fasader med djup och kontraster genom prefabricerade byggelement. Men varje nytt projekt är en ny utmaning med egna förutsättningar. En av dem är att hålla tidsplanen. Logistiken måste tajmas perfekt, från den högt belastade fabriken i Herrljunga går lastbilar med vägg- och fasadpartier i skytteltrafik. Även arbetet i tornet måste skötas effektivt. De stora elementen står i kontrast med de små ytor man har att röra sig på. Varje lyft tar tid och varje del som skickas upp och ned kräver minutiös planering för att klara av tidschemat.

– Vi har en riktigt bra laganda, det en häftig känsla att vara här. Att på nära håll uppleva när det här spännande huset tar form, ett byggelement i taget, säger Lina Söderkvist.

Ett av två montagelag på kv Cellen.
Ett av två montagelag på kv Cellen. Från vänste Jan Nilsson, Lina Söderkvist, Jan Bekkos och Tony Wåhlén.