En historisk blinkning till New York och Chicago

I Haga Nova ville vi gömma de fogar som uppstår mellan betongelementen, för att man inte skulle tänka på dem som enskilda enheter. Vi ville ge ett mer bastant och massivt intryck. Därför arbetade vi med skuggor och att fasaden går in och ut, för att jobba bort fogarna, berättar Karin Matz, Vera Arkitekter

Hur ritar man ett massivt höghus som ändå andas en välkomponerad lätthet?

Karin Matz och Tobias Nissen på Vera Arkitekter lät färg, skuggor – samt de stora betongelementens egna förutsättningar – guida dem fram till den vackra arkitekturen hos Haga Nova i Hagastaden.

Karin Matz
Karin Matz, arkitekt. Foto: Karin Matz (privat).
Tobias Nissen Foto: Gitta Wilén, Hagastaden.se
Tobias Nissen, arkitekt. Foto: Gitta Wilén, Hagastaden.se

Vad var inspirationen för Haga Nova?
–Mycket utgår från skisser av stadsplaneraren Aleksander Wolodarski som var planarkitekt för hela Hagastaden i Stockholm där Haga Nova ligger. De här skisserna är framförallt historiska referenser till höghus i Chicago och New York i början av 1900-talet. Tillbaka till tiden då man verkligen komponerade höghus. Idag är höghus ofta en låda som man drar upp så långt som hissen och pengarna räcker, säger Tobias Nissen.

Berätta om någon av projektets utmaningar!

– Att genomföra byggprojekteringen under hög tidspress var den enskild största utmaningen. En annan var att tomten är ganska komplicerad och svår att planera, den lutar och vinklarna på gatorna är olika. Tillgängligheten in till byggnaden påverkas så fort man använder vinklar i fasaden, det blir svårt att få till alla mått, säger Karin Matz.

Hur var det att arbeta med prefab i projektet?
– I Haga Nova ville vi gömma de fogar som uppstår mellan betongelementen, för att man inte skulle tänka på dem som enskilda enheter. Vi ville ge ett mer bastant och massivt intryck. Därför arbetade vi med skuggor och att fasaden går in och ut, för att jobba bort fogarna. Det är intressant och roligt att på så vis låta materialets förutsättningar påverka arkitekturen, säger Karin Matz.

Fasaden skiftar i två nyanser, en mörkare och en ljusare. Varför?
– Det fanns en oro att byggnaden skulle uppfattas för mycket som ett hus. Att det skulle kännas för monumentalt. Därför tittade vi på hur vi kunde skapa en bättre dynamik. Vad gäller den ljusa färgen experimenterade vi först med de kulörer Strängbetong kan ta fram, utan att använda specialballast eller betong. Till sist kom vi fram till en blandning med marmorkross i, säger Tobias Nissen.

Hur ska man göra för att hålla fasaden fin för en lång tid framöver?
– Som natursten är betong ett material som åldras med värdighet. Att fasaderna får en patina under årens lopp är inget problem utan snarare en tillgång, säger Karin Matz.

Text: Erik Bredhe

Foto: Kristofer Samuelsson (betongelement), Tobias Nissen